mirakel för att tappa vikt.

Kineserna på framfart. I stort sätt på allt. Nu ser det ut att de även har lagt en pusselbit till eller från fetman.
Enligt deras forskning är enterobacter som orsak att vi blir tjocka.
Tester på små möss och råttor var framgångsrika.
Tester visar också att om man har just den bakterie så är det inte alls omöjligt att man blir fet.Men om man nu äter produkt som minskar enterobakterierna i tarmen tappar man vikt. 3 kg i veckan kan man förlora.

Alltså... det finns hopp. Men är det sanning detta? Kan man tro på det hela?
Det får framtiden utvisa.
Men visst vore det skönt att slippa våndas över varför så många släpar runt en ohälsosamt vikt.

Expressen

från ytterlighet till ytterlighet.

Egentligen vill ingen vara fet. Den som påstår annat ljuger för sig själv. Oftast för att övertyga sig själv att det är helt i sin ordning att vara rund, att ha halsbränna, att inte komma in i nån kläder som säljs i butikerna. Att inte kunde knyta skor osv. listan kan göras långt.
Det är enklare att äta än att inte äta. För att gå ner i vikt är en fruktansvärt kamp. Och inte bara kamp när den pågår utan att den uppnådda vikten ska ju också behållas. Det är med andra ord en livslång projekt där man aldrig mer kan slappna av.

Jag tittar på en nytagen bild av Shirley Clamp. Och någonting stämmer inte. Hon har gått ner i vikt. Och det är ju okej.Gör även reklam för Viktväktarna...Ja. det är väl okej det med.  Men bilden som visas upp i pressen ger mig en känsla ändå att hon har gått över gränsen. Från att vara överviktig gick hon nu att vara underviktig.  Anorexi skulle man kunna säga. När ens huvud ser ut att vara för stor till resten av kroppen, då antingen bilden är en fotomontage eller så lider man av anorexi.
Hon vill inte uppge hur mycket hon har gått ner i vikt. Och när jag ser fotot förstår jag också varför.
För när det gäller vikt är medelvägen  är det bästa. Ytterligheter är farliga. Och hon har nu gått från en ytterlighet till en annan.

kenifierad...

Vissa ger sig på vad som helst bara dm får bli omskrivna. Att de ser löjliga och tom motbjudande ut gör tydligen inget. Justin Jedlica vill bli Ken. En värdig partner till Barbie.
En söt pojke blir till något groteskt.

Och jag ser inte ens en likhet. Ser ni? Killen vid havet som han såg ut innan. Förstår någonstans inte vad ankläpp har med Ken att göra. Ken verkar ha ganska så smala läppar. Men Ken den originella skapades  innan ankläpphysterin kom in i vårt moderna uppfattning hur en riktig man ska se ut. ;)

Stackars, stackars Justin.