kan man få cancer av laser?

I en kommentar fick jag en fråga:

"jag undrar om man kan få cancer av laserbehandling, som används till att ta bort håret från kroppen?"

Det är en fråga som ställs ofta. Och svaret på den är inte enkel. Antagligen får man inte cancer. Men behandlingar har kanske pågått i 10- 12 år. Är nog svårt att dra slutsatser och kunna säga med 100 procentig säkerhet att man inte kan få cancer.

Det finns en hel del behandlingar inom sjukvården som ansågs vara säkra, men sen visade sig inte vara så säkra ändå som man hade trott.

Det mest kända är Neurosedyn ( sömnmedel ) som orsakade fosterskador om det gavs till gravida kvinnor. Men nyare händelse är sömnsjuka hos en del barn som blev vaccinerade  mot svininfluensan. Antidepressiva medlen har orsakat också biverkningar som man inte visste om eller inte ville framlägga att de fanns. 

En gång rökte var och varannan person, idag vet vi att det är faktiskt farligt både att röka eller att vistas i rökig miljö. De klocka undviker cigarett rök.  Personal som jobbar med röntgenstrålar  får gå ut ur rummet medan strålningen sker. För i stora doser kan orsaka cancer.

Solens strålar kan orsaka hudcancer och solarium likaså. Ändå ligger folk och pressar  trots faror för cancer och trots att huden  åldras i förtid.

Laserbehandlingar är nya behandlingar, som man egentligen inte vet så mycket om än. Den är inte heller reglerat, vem som helst kan köpa dessa hårborttagningsmaskiner  och sätta igång en verksamhet utan större kunskaper i ämnet. Kanske om 20-30 år kommer vi förfasa oss igen över hur vi  kunde utsätta oss för dessa behandlingar.  Men idag anses laser och ipl-behandlingar vara ofarliga. Enligt vad vi vet eller får veta...

för skönhetens skull står vi ut med cancer också....

Trots ständiga larm om cancerrisken som solen kan orsaka, är inte särskilt många som lyssnar. Märkligt. I efterhand blir ju alltid "om jag hade vetat det hade jag inte solat så mycket". Idag finns ju inte en enda kotte som inte har hört varningarna. Ändå steker sig många till pepparkaka och läderskin.

Jag vet inte hur andra är, men jag tycker ofta att det kommer en kropp utan ansikte mot mig när jag träffar de på gatan. Ansiktet blir ...osynlig.
Märkligt är att kända människor är sällan solbrända. För de ÄR rädda om huden, och vill slippa både bruna fläckar och rynkor. Och de vill synas också. De döljer sig inte i en solbränna. Inte ofta ialla fall. I media heter det ofta att de är så känsliga, så de skulle bränna vid sig.

Nu läser jag i tidningen att solkrämer är trots allt inte är så smart val för att slippa hudcancer. Och visst man är varnad hela tiden för det ena och för det andra faror här i livet. Men just den här varningen låter ju vettigt. För det är det enda som händer med hög solskyddsfaktor att man stanna kvar på solen utan att man blir bränd. Men man bombarderas av de dåliga strålningen ju bara en längre tid istället. Det är en yttre kamouflage, för att lugna den inre oro. Men inte ens tillverkare vet med säkerhet om solskyddet fungera. Inte ens de vet. Snyggt jobbat. Vi får veta det med tiden. När vi har fått hudcancer.

Och förutom att de inte skyddar mot solens skadliga strålar innehåller krämerna en hel del som inte skulle vara i. Som tex. zinkoxid. Självklart så fort det uppenbaras att tillverkarna kör med fula knep gör alla en pudel, och förklarar varför har de inte tagit bort det tidigare., men det är självklart redan på gång. Men vi måst ju sälja av först vårt lager. Ekonomiskt ska inte tillverkare och säljare drabbas. Smällen ska tas av konsumenten. Man blir ständigt förd bakom ljuset. Solljuset.

Jag har slutat sola för många år sen, hellre sitter i skuggan. och med en klänning eller skjortan på. Solglasögon är också en måste, de som känner mig, kan intyga att det är inte många rynkor man kan se runt mina ögon heller. Kisar inte med ögat i onödan.

Men hudcancer kan jag få ändå, då i min tid fanns inte varningar som det finns nu. Och jag kanske har lyssnat på de, men det kan jag förstås inte veta idag.